kennelquais.blogg.se

Förra fredagens så åkte jag, Vilde och min lillasyster till Sundsvall för att Vilde skulle få träffa deras veterinär Linnea, som specialiserat sig på ortopi. 

 

Vi kom ner vid 9.30 och fick ganska snabbt komma in på rummet, där Linnea inledde en väldigt noggrann undersökning och även tittade på henne i skritt och trav. Typiskt nog var Vilde mindre halt än vanligt men rent gick hon inte. Och hon är svårt att klämma och känna på eftersom hon inte visar speciellt mycket utan man får tyda de små tecknen, såsom att titta på hennes ögon och lyssna på hennes andning. Så ja, det var tydligt att det onda satt på höger sida. 

 

Linnea höll med i det som jag varit påstridig om vid telefonkontakt med dem tidigare, att en slätröntgen inte skulle visa något ytterligare och att en CT var nödvändig för att kunna gå vidare och eftersom jag varit just påstridig så fanns det ju möjlighet att göra den samma dag (annars hade vi fått åka hem efter 30 minuters undersökning och tillbaka för CT en annan dag...). Så ibland är det tur att man är lite bråkig och påstridig! 

 

Så vi lämnade Vilde där och gjorde Birsta mellan 11-18 (blev en låååång dag) innan vi fick hämta hem en pigg och glad hund som jag hoppas hade skött sig väl. 

 

Linnea var inte där då vi hämtade men hennes kollega pratade med oss. Han hade varit med Linnea och gjort fraktionerat böjprov på Vilde efter CT som tydligt hade visat att problemen satt i höger armbåge. Han var även snäll och skrev ut Metacam till Vilde, eftersom jag glömt be Linnea om detta. 

 

Sen var det bara hem och vänta på samtalet som kom igår morse, då Linnea ringde upp. CT -röntgen visade en liten lös benbit i höger armbåde samt lite retning på bägge bicepssenorna, men det tyckte hon inte att det behövde åtgärdas. Men armbågen måste opereras, vilket görs med atroskopi så nu väntar vi bara att de ska höra av sig med operationstid. De hade en återbesökstid redan igår, men eftersom jag var på tjänsteresa så kunde jag dessvärre inte ta den, vilket kändes surt. Hade varit bättre att få det gjort så fort som möjligt! 

 

Men det är skönt att äntligen, efter 2 år, fått veta varför hon haltar och har ett märkligt rörelsemönster! Visst, det är inte 100% säkert att hon blir bra trots operation och risken finns att hon med åren kommer få atros i armbågen, men självklart vill vi operera om chansen finns att hon blir bra! 

 

Eter operationen väntar massa rehab, både med fysioterapeut och hemma och säkert en hel drös praktiska problem. Tex så har jag läst (och det känns ju logiskt) att de varken får hoppa upp i sängen eller gå i trappor efter operation. Kruxet är ju bara att Vilde alltid sover i sängen (på min kudde) och att vi har vårt enda tv-rum på övervåningen. Men vi får hitta på en lösning helt enkelt, huvudsaken är ju att mattens ögonsten blir bra igen 💗!

 

Måste också tillägga att jag är supernöjd över det bemötande vi fått från Evidensia Sundsvall! Angagerade och vettiga veterinärer, och dessutom var fakturan betydligt lägre än jag förväntat mig! Så nu kan vi lägga slantarna som blev över på extra goda ben åt Vilde, så att hon kanske slutar knycka exakt allt från köksbänkarna, vilket hon gör just nu då hon är galet understimulerad.....