Jaktapporteringskurs
Jag har helt glömt att uppdatera här från jaktapporteringskursen jag och Vilde gick förra helgen! En superbra dag, som jag inte hade så höga förväntningar på men som blev superlyckad!
Vi var 6 ekipage som träffades i Holmsund och drillades av Peter Näsman och Hans Andersson och vi fick både teoretiska och praktiska kunskaper med oss hem, allt med tanken att vi nångång ska ta oss till åtminstone nybörjarklass, vilket är mitt och Vildes mål för året.
Vi fick träna de olika momenten i nybörjarklass och alla apporteringar var av vilt, i detta fall fågel vilket är det vanligaste att man har. Moment ett var en vanlig enkel markering, moment 2 ett fältsök och 3 apportering i vatten. Det enda vi inte hade med var skotten.
Jag visst inte ens om Vilde skulle apportera fågel, hon har bara testat bära fågel vid två tidigare tillfällen. När det var vår tur att testa på moment 1 och 2 så hade jag även berättat att hon inte alltid är så förtjust i människor, så kursledaren tyckte att vi skulle börja med att släppa lös henne så att hon fick kolla av allt i egen takt.
Kruxet var bara att Vilde totalt struntade i folket utan gav sig istället ut på fältet, sökte av alla ställen där det legat fågel (till de andra hundarna) och då hon hittade en kom hon glatt in med den till mig! WOW!
Sen fick hon göra en ren markering, även där apporterade hon finfint och sedan fick hon ett fält med retning, dvs fick se då kursledarna la ut 4 fåglar och sedan apporterade hon in alla fyra, stora som små och även duvan som alla hundar brukar avsky eftersom de får så mycket dun i munnen! Lite hjälp ut behövde hon på andra och tredje fågeln, innan hon fattat konceptet och jag skulle ha önskat lite bättre fart in men det var en del stora fåglar och myrmark, så det var tungarbetat!
Efter lite paus och fika gav vi oss över till en annan sjö och några av oss testade apportering i vatten. Det var svåra förhållanden eftersom det var myrmark, så som förare fick vi stå 10 meter från kanten, vilket inte är optimalt då de flesta hundar släpper fågeln direkt de kommit upp ur vattnet, för att skaka av sig vattnet och förhoppningsvis sedan plocka upp fågeln och komma in med den.
Min lilla fröken hade solklart den bästa vattenapporteringen av alla på kursen och även om matte trodde att hon skulle drunkna, så gav hon sig ur i vattnet direkt, simmade ut till fågeln, simmade tillbaka, gick upp ur vattnet och gjorde suveräna avlämnanden i min hand utan att släppa den innan! WOW IGEN!!
Vilde fick fantastiska lovord under hela dagen och de tyckte defintivit att vi skulle starta på det inofficiella jaktprovet som var helgen därpå, men där fegade jag ur. De enda vi fick med oss att träna på var att befästa fältet och sätta lydnad på det hela, något som jag tidigare medvetet valt att inte göra eftersom jag velat höja henne. Men nu är det dax, bara att träna på, så ligger starten inom räckhåll!
